Hemma! Nu avklarat en vecka igen på pulver. Var på Itrim och tränade och det var fantastiskt roligt! Ja så roligt att man bli förvånad för man har ju onekligen avklarat ett par tusen varv i den där cirkeln snart tror jag. Men det var asbra musik, jättemysiga personer jag inte sätt på länge och supertrångt. Det var fullt på alla maskinerna. I vanliga fall brukar jag bli rätt grinig då men idag var det tvärtom sammanhållning. Alla är på hugget på oktoberutmaningen som går ut på att man skall göra minst 12 pass under månaden.
Tidigare har jag pratat om att en av de saker jag älskar mest med Itrim är mångfalden. Att alla kan komma som de är. Olika åldrar, storlekar, ursprung och inte minst klädsel. Har sett alla varianter på mjukisbyxor, slöjor och hypertrendiga Nikes. Idag fick jag dock beviset på att man faktiskt kommer undan med allt och jag kan inte låta bli att dela med mig av det roliga minnet som delades med mig i omklädningsrummet av en medmotionär.
Hon berättade att en gång i cirkeln när det var väldigt fullt så kom det en kvinna och började sitt pass utan byxor. Ja trosor hade hon men inte något mer. De flesta blev lite konfunderade men tänkte att ja ja, alla är vi väl olika. Ca 15 minuter in i sin träning så ser man dock hur den byxlösa personen faktiskt blir medveten om att hon är just byxlös! Och flaxar för att skla sig innan hon smet iväg för att fullända munderingen. Min träningskompis sa att hon kände sig lite dum som inte påpekade det men samtidigt så vet man ju aldrig 
Ler åt berättelsen och förstår den stackars kvinnan. Med lite kalorier i kroppen och stort fokus kan vad som helst hända!
